fbpx
← Tillbaka till bloggen

Allt om offsettryck

Av Steffen Andersen · 12. maj 2020

Offsettryck är en av de mest använda tryckmetoderna, speciellt när det kommer till att trycka pappersartiklar såsom tidningar och pappersmuggar. Anledningen till att den är så populär är att metoden är väldigt effektiv och kan trycka höga volymer på mycket kort tid. I den här artikeln ska vi gräva i hur det fungerar, vad det främst används till och jämföra det med några av de andra utskriftsmetoderna.

Hur fungerar det?

Offsettryck är också känt som offsetlitografi. Processen är faktiskt ganska enkel: den fungerar genom att tryckplåtar tillverkade av aluminium, innehållande bilden eller grafiken som du vill ska tryckas, formas och sätts in i offsettryckmaskiner. Anledningen till att det heter offset beror på att tryckplåtarna inte överför grafiken direkt till det du vill trycka. Bläcket överförs från tryckplåten till en gummifilt som sedan överförs på tryckytan.

För att säkerställa att det bara är det grafiska området på tryckplåtarna som trycks, har offsettryckmaskinerna ett fuktsystem som fuktar det icke-grafiska området, så att det inte stöter bort bläcket. Beroende på hur många enheter som behöver skrivas ut kan andra metoder användas för att säkerställa att bläcket i de icke-grafiska områdena inte stöts bort.

Standarden för offsettryckmaskiner är att använda fyra tryckenheter eftersom färgschemat CMYK då kan användas, och varje färg läggs sedan till i en enhet i taget. Men Pantone-färgschemat kan även användas för offsettryckmetoden, ju fler tryckenheter processen har desto fler Pantone-färger kan läggas till i trycket.

I offsettryckmaskiner är det cylindrar som gör att allt går ihop. Den första cylindern, som också är den viktigaste, sitter i toppen av maskinen och som håller tryckplåtarna. Bredvid denna finns en cylinder som håller gummifilt som överför bläcket till föremålet som ska tryckas. Det är dessa cylindrar som gör att föremålet går från en tryckenhet till en annan så att föremålet kan tryckas med de olika färgerna.

När objektet har tryckts kommer det snabbt därefter att värmas upp för att sedan kylas ned för att säkerställa att trycket är klart och kan staplas.

Vad används det till?

Eftersom processen för offsettryck är lätt att justera vad gäller färgscheman och vad gummifilten kan trycka på, kan den användas till alla möjliga ändamål. Vi samarbetar med många leverantörer som använder offsettryck som metod för både pappersmuggar, plastmuggar och glassbägare. Som jag tidigare nämnde är det dock vanligast för tryck av tidningar och andra tidskrifter.

Offsettryck vs flexotryck

Offsettryck och flexotryck är båda välkända och har liknande fördelar: de fungerar båda bra vid större kvantiteter, kan både använda Pantone och CMYK-färger (men offset använder normalt CMYK-färger), och kvaliteten på trycket blir i hög upplösning. Dessutom används de båda ofta för att trycka förpackningar.

De två huvudsakliga skillnaderna är att; flexotryck är lättare att anpassa till tryck på andra ytor än papper och fungerar bättre för mer konvexa ytor. Den andra är att offsettryck har lägre uppstartskostnad, eftersom tryckplåtarna är lättare att göra. Därmed kan de också därför ofta användas för tryck i mindre kvantiteter. Om du vill veta mer om flexografi, kolla in vår artikel om det.

Offsettryck vs digitaltryck

Offsettryck och digitaltryck är de mest använda tryckmetoderna för pappersprodukter. Eftersom digitaltryck inte använder några tryckplåtar är tryckmetoden utmärkt för små kvantiteter och för att göra provtryck, medan offsettryck är en effektivare tryckmetod och används för högre kvantiteter. Digitaltryck kan inte användas för tryck på annat material än papper, eftersom färgerna blandas genom att bläck droppas på föremålet hela tiden, och endast CMYK-färger kan användas. Offsettryck är lite mer adaptivt och kan användas för andra objekt och både CMYK- och Pantone-färger kan användas i tryckprocessen. Behöver du mer information om digitaltryck – kika här.

Offsettryck vs tampotryck

Tampotryck och offsettryck har många skillnader och de används ofta för olika ändamål. Båda tryckmetoderna används dock för tryck på livsmedelsförpackningar. Tampotryck är utmärkt för tryck på komplexa ytor i mindre kvantiteter, eftersom tryckprocessen är ganska manuell och trycket läggs direkt från tryckplåtarna. Uppsättningen och uppstarten för offsettryck är däremot mycket längre, men eftersom offsettryck är mer automatiserat är processen inte bra för tryck på konvexa ytor. Men offsettryck kan både använda CMYK-färger och Pantone-färger medan tampotryck bara kan använda Pantone-färger. Vill du veta mer om Tampotryck? Kolla då in den här artikeln.

Offsettryck vs rotogravyrtryck

Rotogravyrtryck är egentligen den minst kända tryckmetoden, men den används fortfarande av vissa tryckerier som trycker mycket stora kvantiteter för lyxigare pappersprodukter. Startkostnaden för rotogravyrtryck är mycket hög eftersom tryckplåtarna är gjorda som en cylinder. För att det ska vara kostnadseffektivt måste det normalt tryckas många miljoner av samma tryck innan det blir mer effektivt än offsettryck. Tryckmetoden påminner mycket om offsettryck, som använder både CMYK- och Pantone-färger och som främst används för pappersprodukter. Vill du veta mer om Rotogravyrtryck?

Offsettryck vs boktryck

Boktryck och offsettryck är faktiskt en rätt rolig kombination eftersom offsettryck är den mest använda tryckmetoden medan boktryck är den minst använda tryckmetoden. Däremot används de dock båda främst för tryck på papper. Båda tryckmetoderna kan använda CMYK- och Pantone-färger, men boktryck använder i första hand Pantone medan offset i första hand använder CMYK-färger. Offsettryck är utmärkt för att trycka stora volymer och kvantiteter, medan boktryck i större utsträckning används för mer speciella projekt. På grund av att offset är en nyare tryckteknik blir resultatet på trycket också i mycket högre kvalitet. Läs vår artikel om boktryck.

Content and Marketing Manager at Limepack

Alla blogginlägg →